The Consequenses of failure, when failure is not an option.

Det rytmiska ljudet av helikopterns rotorblad ökar i intensitet när piloten gasar för att kunna lyfta. Sakta lyfter den från plattan och svänger av åt norr mot Catania på Sicilien. I passagerar hytten på helikoptern sitter Tommy och tittar ut genom fönstret djupt försjunken i mörka tankar. Han visste inte vad som egentligen gjorde honom mest förbannad, att ingen inklusive han själv hade sett detta komma, eller hur enkelt det hade varit för Claire att lämna båten utan att någon hade reagerat. James beskrivning av Jane som professionell verkade en aningen överdriven just nu. Turen fortsätter och efter några timmar landar helikoptern på flygplatsen. Tommy kliver av efter att ha tackat piloten för en mjuk och smidig flygtur, och han börjar gå mot en samling med hangarer i bit bort ifrån flygplatsen huvudbyggnad. När han närmar sig tar han upp telefonen. Slår ett nummer från minnet och väntar på svar.   “It’s Me. Yeah, just landed. I'm on my way. Is it still number 15?” Han stannar och låter en lastbil passera innan han fortsätter. “I’ll see you in 5.” Han lägger på och fortsätter sin promenad.   Några minuter senare kliver han in genom den öppna porten och börjar gå mot flygplanet som står parkerat i hangarens mitt. En man klädd i alldagliga kläder kliver ner från trapporna från planet och börjar gå mot honom.   “Where to mate?” Säger han med sin kraftiga australienska brytning.   “Home…” Svarar Tommy.   “I take it, it didn’t go as planned then?” Svarar mannen.   “No Miky it did not. Fucking amateurs…” Tommy sträcker fram handen och skakar Mikys framsträckta hand. Utan att tänka på det sneglar han på tatueringen på Mikys högra arm. Och sedan på den likadana som sitter på han egna. “Just get me home.”   “Sure thing mate.” Miky leder Tommy ombord på flygplanet och 10 minuter senare lyfter det och sätter kurs norrut.   Tommy sitter i stolen och lutar huvudet bakåt mot nackstödet. Några minuter senare sover han djupt, på det där sättet som bara en soldat kan göra. Flera timmar senare vaknar han till när planet skakar till när landningsställen fälls ut. Minuterna senare så skakar planet till när det landar på flygplatsen. Planet taxar till en uppställningsplats. Miky kommer in i hytten.   “Are you going where I think you are going?” Han tittar på Tommy väl medveten om att han inte komme få ett rakt svar på den frågan.   “I’ll talk to you later Miky.” Tommy tar sin väska och går mot dörren.   Miky tar tag i hans arm och tittar honom djupt i ögonen. “Don’t do anything stupid, mate. I'm not going to another brother's funeral.”     Tommy skakar av sig Mikys arm. “I'm not. I’ll talk to you tonight.” Tommy ler svagt och tar sig sedan förbi Miky och kliver av planet. Han slänger väskan över axeln och börjar gå mot parkeringsplatsen en bit bort. Miky står i dörren till planet och följer Tommy med blicken. Han tar upp sin telefon och slår ett nummer. “Yeah, It’s Miky. I just dropped him off. By the looks of it, he is going to the cemetery. He has that look mate. This is not going to be pretty... Thanks, Sergeant, keep me updated will ya? Thanks, mate.” Han lägger på och försvinner sen in i planet. Tommy går till sin bil och kliver in. Efter att han stirrat på ratten i fler minuter startar han motorn och kör iväg. Han följer vant vägen och tänker egentligen inte så mycket på vad han gör. 1 timme senare stannar han utanför en Kyrka. Han kliver ut bilen och, står och tittar på den, och minns senaste gången ha var här. Hans fötter bär honom utan att han tänker på det till sitt mål, sakta steg för steg. När han kommer fram sätter han sig ner, lägger huvudet i sina händer och stirrar på stenen han har framför sig.   “Rinn i a roghainn, agus chuidich mi le bhith ga putadh chun taobh sin. (She made her choice, and I helped to push her in that direction. )” Med ena handen sträcker han sig fram och borstar bort några löv som ligger på stenen. “Tha mi air fàiligeadh le do bhràthair. (I have failed you brother.)”   En gren bryts och Tommy är på fötter snabbare än han hinner tänka. Handen vilar på pistolen han bär i svanken.   “Fuirich mac socair, is e dìreach mise.(Stay calm son, it is just me.)” Säger mannen som kliver ut ur skuggorna en bit bort.   “Dè tha thu a ’dèanamh an seo Pàdraig? (What are you doing here Patrick?)” Tommy släpper handen om pistolen och tittar tillbaka mot gravstenen.   “A ’cur stad ort bho bhith a’ dèanamh mearachd trom.(Stopping you from making a grave mistake.)” Patrick går fram och ställer sig närmare stenen.   “Miky?” Tommy tittar på Patrick i ögonvrån.   “Tha, agus a ’Bh-Uas O'hare àlainn sin. (Yes, and that lovely Miss O'hare)” Patrick skrattar tyst för sig själv över den senare biten när han ser Tommys frågande blick. “Tha mi air a bhith eòlach oirre airson bhliadhnaichean. Chuidich mi a trèanadh aig Mi5. Bidh i fhathast a ’cumail conaltradh ris. (I've known her for years. I helped train her at Mi5. She still keeps in touch.)”   De två männen står tysta en lång stund och tittar på stenen framför dem.   “Dè a tha thu a 'dol a dhèanamh?(What are you going to do?) Patrick vänder sig mot Tommy.   “Tha mi a ’dol a dh'fhaighinn freagairtean bhon aon fhear as urrainn dhomh fear dhìreach a thoirt dhomh.(Im going to get answers from the only one who can give me a straight one.)” Tommy vänder och börjar gå mot utgången med Patrick gående bredvid sig.   När de kommer ut från kyrkogården står där 2 jeepar och väntar. Patrick nickar och går mot sin egen väntande bil. Tommy besvarar nicken och börjar gå mot de två väntade jeeparna. När han närmar sig öppnas dörrarna på den ena av dem och 3 män kliver ut.   “Captain.” Mannen sträcker fram sin hand för att hälsa. Tommy tar handen. På samma sätt som med Miky styrs hans blick ofrivilligt till tatueringen på mannens arm.   “Josef. Miky called you?” Han hälsar på de andra två. “Martin, Nicolay.”   “Yes, from the plane when he was flying you here. Adam and Joe are in the other car. And Samatha is waiting with Miky at the airfield.” Josef skrockar. “So Captain. Seek and Rescue or Seek and Destroy?”   “Neither. We are getting answers…”