Trotssyndrom, Oppositional defiant disorder - ODD
ODD är en uppförandestörning hos barn och ungdomar, där man uppvisar ihållande negativt, trotsigt, fientligt eller provocerande beteende mot vuxna och auktoriteter.
Det handlar inte om att vara busig, det är konflikt som grundläge.
Diagnosen Oppositional Defiant Disorder (ODD) är formellt reserverad för barn och ungdomar (vanligtvis upp till 18 år).
Vad händer med ODD när man växer upp?
- Det kan "växa bort" – särskilt med rätt stöd, trygghet och behandling
- Det kan förändras – ilskan och trotsen kanske inte längre riktas mot föräldrar eller lärare men det kan "maska om sig"
Hos vuxna kan ODD visa sig som:
- Kroniskt auktoritetsproblem (mot chefer, system, regler)
- Passiv-aggressivt beteende
- Låg frustrationstolerans, blir snabbt arg över småsaker
- Impulsiv vägran att följa normer / krav – även när det skadar en själv
- Konfliktbenägenhet i nära relationer
- Självsabotage – för att ingen ska kunna “säga åt en” vad man ska göra
- Känsla av att ALLA är emot en, även vid konstruktiv kritik
Diagnosen som vuxen?
Den formella ODD-diagnosen ersätts ofta av:
- Antisocial personlighetsstörning (ASPD) (vid allvarlig utveckling)
- Borderline personlighetsstörning (BPD) (om det finns affektproblem & relationsinstabilitet)
- Impulsstörning / Emotionellt instabil personlighetsstörning
- Eller helt enkelt: en beteendemässig kvarleva av ODD
Orsaker
- Brist på trygg anknytning i tidig barndom
- Trauma, omsorgssvikt, missbruk i hemmet
- Negativa uppväxtmiljöer där barnets känslor inte blivit hörda
- Inlärning: trots lönar sig → blir standardbeteende
- Kan också uppstå som följd av ADHD, autism, PTSD eller andra neuropsykiatriska tillstånd
Symptom
- Frekvent vrede, irritation, lättretlighet
- Argumenterar konstant med vuxna
- Trotsar eller vägrar följa regler eller instruktioner
- Medvetet irriterar andra
- Skyller sina misstag på andra
- Är hämndlysten eller långsint
- Har ofta svårt i relationer (familj, skola, vänner)
OBS: Beteendet måste vara ihållande (minst 6 månader) och påverka barnets funktion socialt, i skolan eller i familjen
Behandling
- Psykoedukation + föräldrastöd:
- Hjälpa vuxna förstå barnets signaler
- Träna på gränssättning utan maktkamp
- Positiv förstärkning av samarbete
- Beteendeterapi (t.ex. KBT):
- Lära barnet reglera ilska, impulser och tolka situationer korrekt
- Träna på att förstå andras känslor
- Familjeterapi:
- Lösa underliggande konflikter
- Reparera tillit mellan vuxna och barnet
- Ev. medicinering:
- Om det finns samsjuklighet (t.ex. ADHD eller depression)
Förebyggande
Ja. Trygg anknytning, tydliga gränser, emotionell närvaro
→ Ju mer barnet känner sig sedd och hörd, desto mindre behöver de skrika ut sin makt.

Comments