Antiken

Antiken

Antiken uppstod ungefär 700 f.v.t

Det moderna alfabetet skapas.

Högkulturerna börjar använda metaller, framförallt järn. Billigt och starkt.

Filosofi (Sokrates, Aristoteles, Platon)

Homosexualitet (Lesbos, Herakles)

Det Antika Grekland

Europas vagga. Det som "var världen" i europa under tiden.

Den första antika högkulturen var den Minoiska Kulturen 2000 f.v.t. Må vara sjöfärare, matriarkat, rinnande vatten.

Mykene folket 1200 f.v.t. Talade grekiska, krigiska, "inhängnade" städer. Grekerna kallade tiden för en mörk tid

Klassiska Grekland 800-323 f.v.t.

Naturen spelade stor roll. Varmt, brun natur, öar (oensesidighet), stadsstatsseparerande berg. Grekerna blev sjöfarare tack vare mängden hav. Handeln var avgörig. Handeln spread den grekiska kulturen.

En stadsstat är en stad inuti en borg. Som kommuner och län. Till exempel hade Gävle city varit inuti borgen medan Valbo och Sätra ligger på utsidan. "Polis" är det grekiska ordet för "stadsstat."

Stadsstater: Sparta, Aten, Thebe, Korinth

I Aten så var det de männen som var rika medborgare som hade makten.

I Sparta var det aristokraterna som hade makten.

Aten

Aten var först med "demokrati," men det var inte jämlikt. Runt 10% av invånarna hade rätten till att rösta. Intellektuella centrumet av Grekland. Filosofi, matte, och kultur var hyllat av medborgarna. Byggt primärt på slaveriets skakiga axlar.

Familjer föredrog söner och man gjorde sig ofta av med döttrar. Fattigdom leder till mansmajoritet för att kvinnor inte var lika omsökta. Kvinnors primära roll var att föra vidare manssläkten. Män och kvinnor i äktenskap bodde under samma tak men inte "tillsammans." Kvinnor dog runt 35 år medan männen dog runt 45 år. Giftemålsåldern var 15 år gammal under tiden.

Hetärerna var den friare gruppen kvinnor som var prostituerade. Dessa kvinnor blev utbildade för att männen som betalar skulle kunna ha intellektuella konversationer tillsammans med dessa kvinnor. Dessa kvinnor var inte i något slags äktenskap. Hetärerna är antingen offer, slavar, eller invandrare.

Männen i samhällena hade ofta unga pojkar som både "diskussionskamrater" och "myskompisar." Både tack vare homosexuallitetens eventuellitet och frånvaron av kvinnliga myskompisar.

Sparta

Var tillsammans med Aten den mäktigaste stadsstaten. Behöll aristokratin. Aristokratin menar att allt går i arv. Ditt efternamn är det som bestämmer vad du är eller kommer att bli. Styrdes av ett äldstes råd och två kungar ifall av krig.

Sparta var ofta i krig. Krigsfångar blev Heloter, dessa slavar jobbar i den spartanska armén och som allmänna slavar. De manliga medborgarna börjar träna till krig vid 7 års ålder. Även fast de gick i vanlig skola så ansågs de inte som intelligenta. Att bo enkelt i baracker har fått uttrycket "spartanskt" tack vare deras historia.

Kvinnan i Sparta fick en välutvecklad utbildning. Kvinnor fick äta lika mycket som männen; de fick äta. Kvinnorna ägde till och med en tredjedel av marken. Detta leder till en förlängd livstid för kvinnorna. Faktumet att männen inte var hemma så ofta ledde till att kvinnorna oftast hade makt över hemmet.

Stadsstaterna går under

Perserkrigen 490 - 449 f.v.t. De grekiska stadsstaterna gick tillsammans mot perserriket. Det blir tre stora slag: Temopylae (P-W), Marathon (G-W), och Salamis (G-W).

Grekland vinner och Persiska riket blir neutraliserat för tillfället. Aten och Sparta börjar ett inbördeskrig efter kriget. Aten menar att vinsten var till deras förtjänst; Sparta håller inte med. Sparta förklarar krig. 25 år senare vinner Sparta över Aten men lämnas försvagat.

Alexander blev kung av Makedonien 336 f.v.t. och trycker ner det Persiska riket och binder de samman. Detta skapar det största riket i Europas historia. Hans rike varar bara i 13 år från 336 - 323. Han dör av en sjukdom, och det leder till att detta gigantiska rike går i tusen bitar när ingen kan ta hans plats.

Helinismen skapas. En slags högkultur som sprids genom sträckan från grekland till Indus.

Slaveriet under antiken

Under antikens gång var slaveri väldigt vanligt och normaliserat. Frånvaron av de mekaniska hjälpmedelen vi använder idag gjorde tungt arbete till en syssla ynka få kunde utföra eller ville utföra. Kroppsarbete var sett nedåt på, vilket gjorde att majoriteten av t.ex. bönder och gruvarbetare var slavar.

Det var troligen så många som 1/3 av antika rom och grekland som var slavar. Majoriteten av befolkningen i dessa länder försvarade till och med slaveri. Slavarnas rättigheter liknades mer med boskapets än den genomsnittliga borgarens.

Slavarna var inte väldigt sällsynta under tiden, särskilt efter lyckofyllda krig. Det var oftast krigsfångar och bortrövade personer till havs. Det fanns folk med dessa expeditionerna som yrke. Man kunde dessutom födas som slav ifall ens föräldrar var slavar.

Slavar blev sällan befriade efter att de blivit slavar, men vissa slavar lyckades till och med spara ihop märkvärdiga pengarsummor för att köpa sig fria. Ynka få protesterade mot slaveriet i landet för att muskelkraft var för nödvändig för att bortse från. Personerna med hög status i landet var de som hade mindre fysiska arbeten. Tänkande, skrivande och styrande var de jobben som idoliserades i dessa samhällen.

I genomsnitt levde faktiskt slavarna någorlunda bra liv, om man bortser frånvaron av rättigheter. Detta är troligen den största anledningen till varför slavuppror inte framkom ofta. Även fast slavarna var ganska nöjda med deras levnadsituationer var många herrar rädda för att deras slavar skulle mörda dem medan de sov (även fast detta var en ovanlighet).

Slavars protester framkom dock när de upplevde märkvärdig orättvisa. Då kunde slavarna protestera på olika sätt, som att t.ex. maska på jobbet (slöa), sprida rykten om deras husbonde och deras familj, eller sabotera husbondens egendom.

Få slavar protesterade mot deras tillstånd för att de faktiskt tjänade pengar, fick tak över huvudet, och fick mat. Hade de flytt från slaviet hade de troligen svält. Den mest berömda och omfattande protesten mot slaveriet är Spartacusupproret i Romarriket. I det deltog tusentals slavar, och upproret skakade Romarriket i dess grunder innan det slutligen krossades. Efter romariket försvagats och sen gått under blev slaveri allt mer ovanligt i Europa.

Romarriket

Roms storhet låg i deras förmåga att inte bara erövra, utan dessutom inkorporera de besegrade in i deras system. Byggde på idén om stadsstaten, men snålade inte med medborgarskap som grekerna gjorde. Även provinsens invånare kunde bli medborgare i Rom.

Staden Rom grundades ca. 750 f.v.t. och har ett mystiskt ursprung med Romulus och Remus. Det finns flera tankar på hur detta utspelades, en involverar att Romulus dödar Remus och tar makten.

Rom var betydelsefull av flera skäl.

Dess sju kullar var lätta att försvara.

Den låg vid en plats där viktiga handelsvägar passerade

Den hade tillgång till bördig mark som gav rika skördar.

Staden var en aristokrati likt sparta och styrdes av en kung som valdes av de ledande aristokraterna, Patres (fäderna). Väldigt likt hur påven utses.

Denne kung hade den högsta civila, militära och religiösa makten, och senaten var dennes råd.

Då kungen dog återgick makten till fädarna och processen börjar om.

Det tidiga rom kom starkt att påverkas av den etruskiska kulturen och senare även den grekiska.

Många seder och traditioner kom från den etruskiska kulturen.

Gudar och religion inspirerades av den grekiska kulturen som också fanns i området

Överklassen kallades Patricier "ättlingar till fäderna." Dessa hade ensamrätt till att jobba inom den tidiga republiken.

Plebjer, "folket," var Roms hantverkare, köpmän och bönder. De var medborgarna i Rom. Plebjer fick dessutom inte gifta sig med Patricier (till en början)

Familia eller familjen var väldigt viktig i det romerska samhället. Släkten med tillhörande hushåll samlades under samma familj.

Patroner erbjöd hjälp medan klienter bad om hjälpen. Som dagens maffia.

Familjefadern, pater familias, hade obegränsad makt (inom familjen).

Kunde döma familjemedlemmar till döden eller sälja dem som slavar.

Söner fick egna hushåll när fadern dog, men hölls ihop med ursprungsfamiljen genom klannamn.

En fader utan son adopterade i regel en son eftersom familjeöverhuvudet skulle vara man.

Mater familias, familjemodern.

Underställd mannen, inte myndig.

Kvinnor hade inte medborgarskap.

Började få rättigheter år 0.

Roms kungatid tog slut 509 fvt efter att den sista kungen störtades i ett uppror efter att han försökt minska senatens makt.

Under den tidiga republiken hade patricierna all politisk makt. Senaten (800 medlemmar) gick från att vara ett råd till att styra rom.

2 konsuler som ledde rom politiskt och militärt samt en överstepräst.

Konsulerna valdes ett år i taget, och de syftade till att styra makten och bevara ett odiktatoriskt samhälle.

Under krig kunde staten styras av en diktator i ett halvår.

Ståndsstrider, konflikter mellan Patricier och Plebejer. Plebejer ville ha lika rättigheter och inte vara i beroendeställning till patricierna. Folktribuner instiftades 494 fvt som ämbete för att skydda plebejerna. 300-200 talet fvt upphörde de formella skillnaderna stegvis genom att plebejer fick rättigheter, men mönstren bestod.

De puniska krigen, Rom mot Kartago.

Tre stora krig från 264-146 före vår tidräkning. Kartago var en stor konkurrent till rom i medelhavet. Det mest kända och förödande av dessa krig var det andra kriget, där en av historiens mest kända fältherrar stred, Hannibal. Kriget utspelades i Italien. Konflikten får till sist sitt slut genom att Kartago förstörs totalt och dess landområden görs till romerska provinser.

Krigets följder:

De puniska krigen är anledningen varför roms republik går under.

Roms armé hade i stort sätt alltid bestått av bönder. Detta ledde till att bönderna var borta i allt för långa perioder, vilket gjorde att gårdarna växte över, detta fick bönderna att sälja gårdarna för att de troligen skulle bli skickade till krigs igen. Många spannmål slutade odlas för att rika markägare köpt gårdarna för att odla t.ex. oliver och vin. För att vara soldat skulle man äga mark, men dessa före detta bönderna flyttat till städerna och fick inte enligt romersk lag bli soldater. Detta leder i sin tur till att heltids soldater uppstår. Generalerna skulle lova sig ge jobb till dessa soldater, pension osv. Detta gjorde så att generalerna blev patroner och borgarna klienter. Nu blir dessa borgare lydiga till generalerna, inte till staten.

Rom blir fort en miljonstad. För att dämpa frustrationen erbjöd ledande politiker Bröd & Skådespel -- de delade ut gratis spannmål och ordnade kapplöpningar och gladiatorspel med gratis inträde.

Republiken faller.

Romarna hade alltid varit misstänksamma mot ambitiösa individer eftersom de ansågs som ett hot mot deras system.

Patron general systemet gav många generaler en extrem mängd makt. År 45 fvt utropar sig den makthungrige aristokraten Gaius Julius Caesar till diktator. Han mördas dock den 15 mars 44 fvt.

Mordet följs av en blodig maktkamp som inte avslutas förrän år 31 fvt då Caesars adoptivson & arvinge Octavianus segrar och blir Roms första kejsare. Octavianus byter namn till Augustus. Han lovar att återskapa republiken Rom, men skapar istället en konstitutionell monarki.