Orfordwhelms resning "S"
The Conflict
Prelude
Den militärt dominerande och tre systemsstyrda nationen Krykas hade 941 inlett ett krig mot grannstaten Hestandi som låg tvärs igenom den stora skogen som skiljde de två nationerna. Detta angrepp på den svagare staten Hestandi trodde kungen Ivarek att det skulle vara över på ett par månader efter att de huvudarmén tagit sig igenom skogen. Dock visade det sig att den stora skogen var farligare än de förväntat sig denna gång och tio procent av armén går förlorad på grund av monstren och djuren som fanns i skogen. Detta skapade inte oro hos Ivarek då Hestandi var en försvagad nation med en svag regering efter kungens och arvtagarens död.
Överbefälhavaren lede det inledande anfallet mot Hestandi och möter på deras fortifikationer som var starkare än förväntat. Det tar sex månader innan första fortet faller och ytligare tre för att anlända fram till huvudstaden i Hestandi. Överbefälhavaren beordrade vasalltrupperna ifrån Orfordhwelm, en mindre nation som blivit vasalliserade av Kyrkas tidigare. Denna trupp överlevde en knapp fjärde del av då försvaret av huvudstaden var alldeles för starkt för en trupp att övermanna.
Efter det första misslyckade anfallet bestämde sig överbefälhavaren att vänta ut Hestandi tills de gav upp, något ovanligt för en general från Krykas. Orfordhwelms trupp gavs tillåtelse att återvända hem till sin nation.
Krykas besegras av den samlade bondearmén av Nini som tidigare besegrat de två andra staterna Isvrikoch Karakands arméer. Förlusten blev hård för Kyrkas, då deras största armé blivit besegrad och flera generaler, bland annat överbefälhavaren, dog i striderna.
Andra vasallstater till Kyrkas som Paranvir och Leonerd i syd såg detta som en svaghet och började att konspirera sägs det mot Ivarek. Än värre för Kyrkas hade deras statsmän, tagna från det andra systemet av styre Stubbmännen, börjat resa sig mot kungen för deras förluster i kriget. Ivarek, som den starke kung han egentligen var, ställde sig längst fram i sin armé för att återställa ordningen i landet. Under tiden som han var borta styrde ett samlat råd från de lojala av de från de tre systemen av styre. Kungen hann vara borta i en vecka innan han fick meddelande att rådet redan börjat slåss sinsemellan i hans huvudstad.
Orfordhwelm såg detta som ett tecken. Med en redan hemligt förbered vapensamling och tränade trupper reste sig Orfordhwelm upp samtidigt som andra vasallstater och fraktioner inom Kyrkas gjorde det. Ivarek insåg nu allvaret och återvände hem innan allt var förlorat...
Deployment
Kyrkas armé var splittrad vid tillfället. Huvudsakliga armén var på väg mot Paranvir i syd där misstankar om konspiration hade fått kungen att reagera. Denna bestod av 40 000 man, medans resterande 30 000 var antingen i huvudstaden eller stationerade bland vasallerna eller i andra provinser. Vad man vet säkert är att 20 000 var garanterat stationerade i huvudstaden.
Paranvir var en ung vasallstat vid denna tid och hade inte större arméer redo. Istället var de beroende på sina grannländer som de stödde med vapen och pengar, då deras huvudstad producerade en rätt stor mängd av dessa varor. Deras egna armé var omkring 10 000 man stor.
Orfordhwelm kunde enkelt inta fort och städer vid gränsen mellan Kyrkas och landet. Orfordhwelms tidigare lojalitet hade gjort att de var pålitliga och inte var en av de staterna som hade ens en Kyrkandisk garnison eller försvarsarmé. Orfordhwelms kung, Oricc, lede personligen anfall mot städerna med tidens gång.
Kyrkas reaktion och försvarsförmåga blev försämrad i och med deras trestyres system, som var tre olika nivåer av styre, adel, Stubbmännen och de fria männen. Oviljan från Stubbmännen att resa sina trupper gjorde det svårare för Ivarek att få till tillräckligt med trupper för att formulera ett ordentligt försvar.
The Engagement
De kvarvarande elva åren får Kyrkas att krympa mer och mer allt eftersom att forna länder som Kyrkas tagit över eller vasalliserat gör revolt och frigör sig. År 966 intas huvudstaden och bränns ner av den kombinerade koalitionen av Oriccs armé, Renvarer legoknektar inhyrda av staten Huren och provinsen Beclens milistrupp.
Outcome
- Orfordwhelm får de tidigare förlorade markerna och nya land fram till floden Dunirr
- Kyrkas splittras i flera mindre stater och förlorar alla vasaller
- Stora förluster i civilbefolkningen bland nationerna utom för Orfordhwelm
Aftermath
Vasallstaterna som splittrade sig ifrån Kyrkas kunde fritt ta över de provinser som nu var "fria" ifrån Kyrkas, men på grund av att administrationen inte hade tillräcklig makt, utom i ett fåtal fall, hade de ingen vapenmakt att kunna stå emot nationernas tillväxt in i territorierna.
För Orfordhwelm skulle detta betyda en början på deras uppgång. Med vinsten mot Kyrkas var nu nationen den mest säkra och enade nationen av de som kom ut vinnande ur kriget. Problem kvarstod dock, att Oricc fått stora brännskador efter att ha fått ett brinnande hus över sig och hans vresighet gjorde mer problem politiskt än nytta gjorde att Orfordhwelm inte expanderade mer under hans levnads tid. Senare under hans avkommors tid skulle de göra stora landvinningar mot nationerna i syd och även spela en stor roll i Kriget om Marlun och i slutänden vara den dominerande nationen i östra Telamirein. Summerat:
- Kyrkas återhämtar sig aldrig utan förfaller helt till en minoritet bland nationerna, till slut upptas som en av många nationer inom Orfordhwelms gränser år 1035.
- Vasallstater och provinser som splittrats från Kyrkas bildar mindre nationer och länder av varandra
- Orfordhwelm påbörjar sin uppgång till att bli den stora nation den är idag
Historical Significance
Legacy
Ödeläggande och nationssplittrande förlust för Kyrkas
Comments