Glareanemi

Glareanemi är ett tillstånd som räknas mer som en blodförgiftning än en sjukdom. Den är inte särskilt allvarlig, men den är särskilt obehaglig till syn och känsel.

Det är ett tillstånd som orsakas av blodvitedruvor, druvor växande på klättrande rankor. Dessa rankor bär blad formade som ett brett hjärta, med kanter som formar mjukt kantiga former, likt de vanligaste sorternas vinrankors blad. Dock så klyvs bladen vid dess centrala bladnerv vid torka, till skillnad från dessa. Druvorna blir allt djupare röda alltmedan de mognar, och utifrån så är det lätt att missta dem för den något röda-lila demerdruvan. Innuti ser man att blodvitedruvan är mörkt blodröd, med vita nerver spridda inom fruktköttet. Kärnan skiljer sig även de från vanliga druvor, då de bär den röda färgen hos färskt blod.

De som förtär flertalet druvor under en kort period får grusliknande bölder, röda och fyllda med blod. Blodet samlas vid blodkärl närliggande huden, där de stannar och växer sig allt större. Detta orsakar blodbrist i kroppen, det vill säga anemi. Bölderna är särskilt ömtåliga, och de som har glareanemi bör röra sig så lite som möjligt. Det hjälps inte av att bölderna kliar något extremt.

Barn lär sig tidigt att vara försiktiga med mörkare druvor, och vinmakare ser nogsamt till att inga blodvidedruvor smyger sig in bland deras plantor. Men läkare använder sig utav druvorna som et komplimenterande medikament till behandling med blodiglar vid allvarligare sjukdomar. Det tros att bet blir lättare för iglarna att tömma ut det dåliga blodet, och då även sjukdomar, om de placeras på bölderna som blodvitedruvorna orsakar.