Det Blommande Folket

Det blommande folket var för länge sedan det folk som Helleboraätten föddes ur. De föddes långsamt fram genom generationer av personer som drack sötman ur blomstren Hellebor bar med sig (se Pärlemorsvattnets Saga). Det namn de kallade sig själva är okänt, och de ses av många som enbart en myt eller skröna.

Från början var de helt vanliga Ultiméer, människoleknande varelser, vars avkommor blev mer och mer del av Hellebors blommor. Detta gjorde så att blommorna slog rot inom dem, och till slut slog ut över huden. Det var inte ovanligt att blommor slog ut i kroppsöppningar, och i början var de särskilt vilda, vilket orsakade många spädbarns död. Med tiden så blev blommorna så att säga tamare, då de som överlevde sina knoppar och blomster var de enda som kunde fortplanta sig.

Det blommande folket spred sig likt maskrosfrön på vinden, och gick att finnas över hela Eliel. Under några hundra år så var de den största ultimérasen som gick att finna på kontinenten.

Dock så var de lätt utsatta för samma saker som kunde utrota vanliga blommor, vare sig det var röta eller insekter. Deras population hade tillfällen då de krympte drastiskt, på grund av farsoter de var särskilt känsliga för. Så kom den dag då en våg av gräshoppor tog först nuvarande Kismet i besättning. Plågan var stor för alla ultiméer, då gräshopporna åt upp näst intill all föda, och även många byggnader led, då de till stor del byggdes med halm och strå. Men störst var faran för det blommande folket, för det var inte enbart deras föra och hem som gräshopporna åt: de gav sig även på det blommande folket. Vid det laget var blommorna inom dem så mycket en del av dem att när gräshopporna åt upp blommorna som närde sig på deras blod och kött, så insjuknade och dog de hastigt. Det hjälpte inte att en del av de ultiméer som såg detta bestämde sig för att följa gräshoppornas exempel, och började äta de fallna blommornas folk. Det tog knappt ett år, med start den drastiska sommaren, innan det blommande folket utrotats.

Det sägs att det finns några överlevare, någonstans, gömda, men ingen vet var.

Det sägs även att drottningätten i Marid är ättlingar till de som åt upp den sista Helleboran, och som tog tronen över Eliel från dem. Set sägs därför att denna ätt, som är den längst regerande ätten, är valda av elementens sändebud. Det är även i Marid som de flesta vetenskapsmän som är kunniga angående det blommande folket lever i eller studerat i.